Martina

Natten utvecklades på ett minst sagt .. Oväntat sätt. Precis när jag skulle gå och lägga mig så får man ett paniksms av N. Kände mig inte heller allt för uppåt , av förklarliga skäl , så blev en nattlig promenad. Som avslutades med pyjamasparty. Thanks sweetie, behövde dig verkligen. Vilka underbara vänner jag har!

Så kom precis hem för en stund sen, käkat lite och planerar dagens ridning. Blir till att klättra med Maria.
Tummen upp för det ! Vad ska ni hitta på idag?

K kommer hit imorgon , saknar honom nått sjukt ! Känns som att jag behöver ha honom nära en stund nu.  För att kunna resa mig upp igen , starkare än innan. Det som inte dödar,- det härdar. Och fy fan va härdad jag borde vara vid det här laget. Dessutom är jag ascool. Det gör livet lite lättare =P

Ni vet , när man var liten och tog på sig ett par solbrillor och skuttade lite extra i steget när man gick , och såg så bister ut man bara kunde med sina stora kinder, och tyckte man var superfräck och mycket häftigare ? Eller när man hade lärt sig att ta på sig skorna själv- och automatiskt var fullärd. Jag var helt säker på att då , då var jag klar. Då kunde jag allt och sen var det bara att leva livet. Färdig liksom. Åh , ta mig tillbaka till den tiden när man inte förstod. Även om jag nu vet hur jag köper mitt eget godis , och hur man startar kaffebryggaren. För dricka kaffe- det lärde farfar mig när jag var 2,5!



Japp , här har ni snyggingen herself. 3år , och astuff redan då. Bry er inte om cp-händerna , dom var liksom till för att förstärka effekten bara. Och jaa, jag har humor och inga problem med att bjuda på mig själv.



// M