Martina

Jag är en sådan där människa som blir lite seg , nere och deppig på hösten.
Jag gör mitt bästa för att dämpa detta, bland annat genom att unna mig dom där små sakerna som kallas vardagslyx. Idag var det att inte gå på engelskan utan jobba med ett annat arbete istället, lät mig ta det lugnt hemma en stund innan jag gick till Maria , och att komma en stund försent till stallet , för att istället kunna hinna se färdigt filmen vi såg på. Vem har dött av att en dressyrträning är fem minuter sen? Idag blev det extremt många saker som jag gjorde bara för att det kändes som att jag behövde det, men jag mår bättre nu än om jag hade struntat i någon av dom. Och det är faktiskt okej.
Jag har en tendens att bli lite deppig på hösten , även om jag gillar alla fina färger och det kyligare vädret. Det jag inte står ut med är det konstanta  duggregnet, helgråa dagar och allt mörker. Tyvärr så har min uppväxt varit kantat av depressioner, vilket gör att jag blir känsligare. Men det gör inget , så länge jag inte glömmer bort att ge mig själv tiden att andas lite på , att ta det lugnt en stund eller sticka iväg på en spontan shoppingrunda. Ibland får man kämpa lite extra vissa dagar , men det är värt det så länge man inte ramlar ner i det kolsvarta hålet kantat av ångest. Jag har varit där och vill inte dit igen. Det är bara så det är . Jag har varit där och vill inte dit igen , det är en jävla sporre i sig. Men på hösten är det lite svårare än vanligt , just för att det är mörkt , det är ruggigt och det vägrar att sluta regna . Och ja, jag är extremt lättpåverkad av vädret!

Det jag försöker få fram är att det är okej , det gör inget, och att vi inte får glömma bort att ta hand om och skämma bort oss själva lite extra ibland! Det förtjänar vi alla!


//M