Martina

Kom precis hem. Min tråkiga tisdag utvecklades inte som jag hade trott. Trodde jag skulle till Tre hästar med Maria efter läkaren, och sedan en helt vanlig jävla träning för Linda. Ack så fel jag hade. Efter att ha blivit av med lite blod och åkt hem så ringer först pappa och berättar att man måste till veterinären för vaccination av Pyret. Thats fine, om det inte hade varit för att han är i sthlm. Och vi har träning i slutet av veckan, alltså vill man få det gjort innan. Senare ringer läkaren i halvt panik och säger att  jag måste till akuten och ta nya prover. Hon ställer massa frågor och vi konstaterar snabbt att jag inte lider av dom besvären som visas på provet. Nya prover måste ändå tas, så efter vi har lyckats ragga skjuts till veterinären får man ställa in träningen och åka till akuten.

Proven hade blivit ihopblandade, det var som sagt inte mitt det var fel på. Stackars den sate som gick hem med ett leende på läpparna efter att ha fått mitt (nästan) perfekta resultat. Med tanke på hur bråttom jag hade in måste det ju nästan vara något livshotande. Typ blödarsjuka eller nått. Och nej, jag får inte blåmärken alls, och ja, jag slutar blöda nästan direkt.



Oh, vem är det som har länkat mig? Det är nått skumt på gång, jag tänker hemsöka dig mitt i natten och gnaga på ditt ben om jag inte får veta vem som orsakat detta rännande!

Nej, nu går jag och lägger mig.







// M